HD:2001:45
- Ämnesord
- PenningförfalskningSammanträffande av brott - Lagkonkurrens
- År för fallet
- 2001
- Meddelats
- Diarienummer
- R2000/300
- Liggare
- 849
- Föredragningsdag
A hade tagit emot tre med bläckstråleskrivare tillverkade kopior av en 1 000-marks sedel som han visste vara falska med avsikt att sätta dem i omlopp som gångbara pengar och vid olika tillfällen överlämnat dem till B, som på uppmaning av A hade vilselett anställda i olika affärer så att de hade tagit emot penningkopiorna som betalning för varor som B hade inhandlat. A hade tagit emot varorna och växelpengar av B.
På de grunder som närmare framgår av domen ansåg Högsta domstolen att
- sedelkopiorna med hänsyn till deras färg, mönster och papperskvalitet påminde om äkta pengar på det sättet att de med beaktande av deras egenskaper kunde anses vara förfalskade pengar
- A hade gjort sig skyldig till penningförfalskning och inte till lindrig penningförfalskning
- A inte dessutom kunde tillräknas anstiftan till bedrägeri och inte heller häleri.
SL 37 kap 1 §SL 36 kap 1 §SL 32 kap 6 § 1 mom
Hela rättsfallet är i FKKO-registret.